Välkommen hit!

Välkommen hit! Här serverar vi många läckerheter från böckernas värld. Eftersom vi är två finns det ibland två recensioner av samma bok. Då är rubriken Tvillingrecension. Vi har inte läst varandras recension när vi skrivit dem.

tisdag 20 december 2011

Tack och hejdå så länge...

Hej alla fina läsare! :)
Tack för att ni har läst vår blogg, följt den och gett så fina kommentarer! Det har varit jättekul att skriva recensioner som ni tyckt om så mycket! Nu var det längesen vi skrev och det beror på att vi har tröttnat lite och dessutom haft mycket med annat.
Vi har haft jättekul väldigt länge med att skriva recensioner och dela med oss av boktips till er. Men nu hade vi tänkt sluta, i alla fall så länge. Det kan hända att vi börjar blogga igen om vi har lust, men det är i så fall om ett tag, så vänta en tid innan ni går in igen.
Vi kommer inte ta bort bloggen, boktips kan man ju aldriga få nog av ;) Ni kommer att kunna läsa alla recensioner vi gjort under ett år om ni klickar tillbaka till äldre inlägg.
Vi ses
Mvh Agnes och Katja
Ps: Om ni läst detta inlägg, skriv en kommentar om vad du tycker.

lördag 1 oktober 2011

AGNES RECENSERAR- NIGHT WORLD Att lura döden

NIGHT WORLD  Att lura döden-  L.J Smith  
Den här boken var mycket bättre än vad jag väntat mig! En solklar, lite magisk bok som har allt.
Det var nästan bara spänning, från början till slut. Den gick från att vara ganska spännande, till att att man knappt kunde sluta läsa. Vissa scener blev antingen lite för brutala, sorgliga eller förskräckliga. Men det slätades ut av all vänskap och kärlek som boken ruvade på. När jag började läsa kändes det som om jag hittat en tvilling till Twilight-böckerna, men efter tag blev den mer och mer originell. När häxorna kom in i bilden började den likna någon helt annan bok. Boken är som en gammal sagobok med vampyrsägner i, fast med unga karaktärer som huvudroller och hemska mystiska sammanhang i bakfoten. I boken dyker det upp en del frågor som förblev obesvarade. Jag kan tycka att det är lite irriterande när det inte står klart vad man redan har läst, men här tycker jag bara att det fulländade helheten.
Jag tycker att språket är enkelt och lätt att förstå. L.J Smith formulerar sig fint och mystiskt. Jag älskar hur han beskriver människor, väldigt verkligt som om de stod framför en. 
I boken dyker det upp en del frågor som förblev obesvarade.
En bra grej i denna bok är att den är skriven ur tre olika perspektiv, plus att två av dem kan ju läsa varandras tankar. Men de byter i varje kapitel, utan det växlar om lite här och där.
Om du vill läsa en hyfsat tunn bok, men som har så mycket mer än bara en spännande handling, ska du läsa den här boken. Underbart om häxor, vampyrer och människor, en magisk blanding som kan föra med sig blod, mörka krafter och dödliga förskräckelser. Öppna upp första sidan och du är en del av ett svindlande äventyr...

Poppy är en helt vanlig tjej som bor nära Las Vegas med sin tvillingbror Philip (Phil) sin mamma och sin pappa. Innan sommaren trodde hon att den skulle bli som alla andra somrar, men ett enda besök hos doktorn och det visade sig att hon hade fel. Hon hade fått cancer. Alla magsmärtor som drabbat henne hade i själva verket varit en så allvarlig sjukdom som cancer. När hennes bästa vän James får reda på det blir han ursinnig, men vad ingen vet är det bara han som kan rädda Poppy från att dö.
Men förmågan som James har är farlig och kan leda till smärtsam död. Det kan dessutom avslöja hemligheter som på alla villkor ska hållas hemliga. James är nämligen en del av Nattens värld, där vampyrer, häxor och andra varelser existerar. Där härjar lagar som varenda en måste följa. En lag är att  ingen människa aldrig någonsin ska få veta något om Nattens värld. En annan är att man aldrig får bli kär i en människa. Poppy kommer att få välja mellan att dö av cancer i människoform eller få evigt liv som vampyr. Hon vill förevigt vilja vara med James och väljer att bli en del av Nattens värld. Men frågan är om hon klarar att leva som ett blodsugande monster...


söndag 28 augusti 2011

KATJA RECENSERAR - Cirkusflickan








Cirkusflickan av Camilla Lagerqvist
Den här boken var väldigt bra, men jag kände inte att den riktigt kom igång förrän den var slut. Den var annorlunda på ett bra sätt och var enkel att läsa, det hände någonting nästan hela tiden, så man var definitivt inte uttråkad! Den kunde vara sorglig, rolig och ibland spännande, så jag rekommenderar verkligen boken, även om den inte var den bästa bok jag läst! 


Ellen är sex år när hennes mamma säljer henne till en cirkus, för att få en varm kappa och handskar i skinn. Det är i alla fall vad hon har fått höra. Hon får en hård och tuff uppväxt på cirkusen, där ingen tycks bry sig om henne. Ellen tror att hennes mamma inte bryr sig om henne, hon har inte skickat ett endaste brev! Cirkusdirektören Madam Zenita, har gömt alla brev från Ellens mamma i en låda. Hon får uppleva äventyr på cirkusen, vissa bra och vissa hemska. Hon utvecklas till en riktigt duktig lindansös och cirkusen får fler besökare på grund av Ellen! Därför får hon stryk av Madam Zenita om hon någon gång gjorde fel. Hon gömde saknaden efter  sin mamma inom sig. Ellen får en vän på cirkusen, När Welda börjar, får hennes liv en ljuspunkt.

Man känner att boken inte bara var hemsk, utan att Ellen faktiskt hade det bra på cirkusen ibland, hon var inte olycklig även om man skulle kunna tro det. Det var det som gjorde boken riktigt, riktigt bra! Olyckliga böcker som bara är sorgliga hela tiden är inte min stil! Jag fastnade i boken och läste den väldigt snabbt, för den var verkligen inte seg och svår att förstå, det var en fängslande handling och jag gillade den starkt, men som sagt, inte den bästa bok jag läst, men jag gillar nästan alla böcker! ;) Det var en bok som alla borde läsa för jag tror att den passar dem flesta, så sätt igång och stoppa nosen i denna bok!


onsdag 24 augusti 2011

AGNES RECENSERAR - Tvillingsjälar

Tvillingsjälar av Jacqueline Wilson

Den här boken liknade flera andra böcker jag har läst. Jag tycker att den påminner lite om "Pojken i randig pyjamas" av John Boyne och "Kram från Alice" av Suzanne LaFleur. Jacqueline Wilson är inte direkt min favorit författare, men den här boken liknade inte hennes tidigare böcker.

 Handlingen drivs framåt med varannat kapitel skrivet ur Indias perspektiv och varannat ur Jewels, på det sättet känns boken lite mer intressant. Jag gillade hur Indias pappa beskrevs, nästan som en kompis. Men att ha mammor som inte förstår en och kan acceptera vad man tar för beslut, kan vara tufft.  Författaren har vävt in Anne Frank som Indias hjältinna i storyn och man kan ju på det sättet se boken lite som historia också.
Följ med in i ett äventyr som kan verka vardagligt, men som ruvar på så mycket mer än så. Gillar du spänning, sorg, en hel del hemligheter och lyckan av att ha en bästis? Slungas med in i denna gripande handling...

Boken handlar om två flickor som heter Jewel och India. De bor i samma stad, men är annars olika som natt och dag. Jewel bor i ett fattigt område tillsammans med sin mamma och styvpappa, som hon hatar.

En dag läser han i hennes dagbok om vad hon skrivit om honom, då slår han henne med ett skärp så hon måste till sjukhus. Hennes mormor (som är snäll och hjälpsam) vill inte ha Jewel i närheten av sin styvpappa längre och ber henne flytta hem till henne.India lever flott i den fina delen av staden, tillsammans med sin mamma och pappa. Hennes mamma designar barnkläder och verkar se sin dotter som en enda stor besvikelse, eftersom hon är överviktig och inte kan klä sig i alla dyra kläder hennes mamma gör. Hennes pappa har alkoholproblem, men är som nykter väldigt snäll. Både Jewel och India känner sig ensamma och övergivna tills de en dag träffar varandra slumpmässigt efter skolan. Trots att de är så olika, förstår de varandra och blir bästa vänner.

Båda skriver dagbok och India lär Jewel att tycka om Anne Frank, som är hennes personliga idol. Efter tag börjar det hända saker både hemma hos India där deras städhjälp Wanda börjar bete sig konstigt och hos Jewel där både hennes mamma och styvpappa febrilt försöker få tillbaks Jewel från sin mormor. Men Jewel vägrar och India börjar smida planer...

Fler böcker av Jacqueline Wilson:
Kattmumien
Den tatuerade mamman
Tjejer i tårar
Lola Rose
Bästisar
Midnatt
Sockervadd och svåra val
Vem älskar Prue?
Historien om Tracy Beaker
Tracy Beaker, skolans bästa elev
Tracy Beaker i huvudrollen

torsdag 23 juni 2011

Svar till frågestunden!

Hej hej!
Nu hade vi tänkt att svara på de fyra frågorna som vi fick i vår frågestund. Det tog ett litet tag det här, ursäkta för det! Men nu är det i alla fall dags att få skriva lite svar. Tack så hemskt mycket till alla som skrev en fråga till oss!
Svar till Moa:
Hur ser eran lista på de fem bästa länderna förutom Sverige ut?
Agnes: Hej Moa!
det är en svår fråga, jag gillar så många olika länder! Men Italien är ju det land som vi senast var i och som vi har varit i en annan gång dessutom. Det är ett såå underbart land med en massa olivträd, åsnor och vallmo! Frankrike är en helt annan grej, kan man säga. Men det var minst lika härligt där som i Italien. Här är i alla fall listan:
1. ITALIEN!
2. Frankrike
3. Spanien
4. Tyskland
5. Danmark
Katja: Hejsan Moa!
Alltså, jag vet inte riktigt, men jag gillade Italien väldigt mycket, maten var såå god! Det fanns många intressanta gamla saker från romarriket också! Jag har aldrig varit i England, men skulle såå gärna åka dit! Jag måste nästan erkänna att min lista ser likadan ut som Agnes...
Svar till Alice:
Vad gör en bok riktigt bra enligt er?
Agnes: Hej Alice!
En bra bok ska förstås ha en gripande, spännande och intressant handling som ska hålla hela vägen till slutet. Den mest perfekta boken ska inte vara förutsägbar eller ha en handling som man förstår direkt. Slutet är förstås viktigt, det måste antingen matcha perfekt med mitten och början eller vara lite hemligt sådär. Men för ett hemligt slut behövs också en fortsättning. Egentligen tänker jag inte direkt: " Å, den här boken hade ett perfekt slut!" utan jag ser nog mer på helheten. Om en bok är bra, med andra ord att den håller hela vägen, är spännande, vacker, sorglig och fängslande på en och samma gång, att den drar en med ut på vilda äventyr eller lugna stunder, då har man läst en bok som är sprillans tip-top. Så enligt mig gör helheten en bok riktigt bra, det är roligt om handlingen börjar på ett sätt och slutar på ett annat sätt. Det gör att boken blir lite originell och det är kul! Några böcker som har hållit hela vägen och som helt enkelt har varit perfekta är Ingo av Helen Dunmore och Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder. Dessa böcker har en väldigt bra grundtanke, som smittar av sig och gör böckerna till två underverk!
Katja: Hejsan!
Jag gillar böcker som är glada, för man känner själv hur man blir på bra humör av att läsa sådana böcker.  
Om en bok bara är sorglig och deprimerad, tycker jag att det är rätt jobbigt att läsa om, men sådana böcker är också väldigt bra ibland, det beror nog mest på hur författaren skriver. En bra bok ska också vara spännande, så att det aldrig blir tråkigt att läsa! Det är roligt att läsa fantasy, men jag gillar även böcker som handlar om verkligheten. Så lite fantasy är alltid roligt! En bra bok ska innehålla lite av varje tycker jag!
Svar till Anonym:
När startade ni denna bokbloggen?
Agnes: Vi startade Tvillingarnas bokbuffé  för mindre än ett år sedan. Det första inlägget vi skrev, som var ett "Välkommen" inlägg och det är gjort Fredagen den 15:E Oktober 2010. Det känns som vi har haft bloggen längre än vi egentligen har haft den, i alla fall ett år! (: Om du gillar att läsa kan jag verkligen tipsa dig om att starta en bokblogg, man lär sig mycket av det. Recensionerna utvecklas och språket blir mer flytande ju mer vi håller på.
Katja:
Jag kan bara instämma! :)
Svat till Clara:
Vilken författare skulle ni vilja träffa, om ni hade möjlighet att välja en var?
Vilken karaktär liknar ni mest?
Agnes: Hej Clara!
På frågan om vilken författare vi skulle vilja träffa så har jag många svar. Vilken plåga att bara få välja EN enda! Det finns så många bra författare som jag verkligen skulle vilja träffa, men en som jag velat prata med är Philip Pullman, författare till bla. Den mörka Materian triologin (Guldkompassen, Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren) Ginnys rike och Den tatuerade fjärilen. Min absoluta favoritbok är Guldkompassen, den har verkligen allt! Jag var helt häpen när jag läst ut den första gången, jag satt bara och gapade så bra den var. Så honom skulle jag vilja träffa och om jag gör det lovar jag att lägga ut intervjun på bloggen! (;) En annan författare som skriver fantastiska böcker (och som jag skulle vilja träffa) är Annika Thor. På din andra fråga var jag tvungen att tänka efter innan jag kunde svara. Men efter en titt i bokhyllan kom jag på att jag var rätt lik Lotta i DubbelLotta av Erich Kästner. Jag tyckte först att jag var lik henne till utseendet, alltså beskrivningen av utseendet, men sedan kom jag på att jag var lik henne till sättet också. En annan karaktär som jag egentligen inte tycker att jag liknar så värst mycket, men som beter sig som mig och kan säga samma saker som mig är Liesel i Boktjuven av Markus Zusak. Ibland har jag lust att vara lite mer som Liesel, eftersom hon är mycket mer busig än vad jag är. Det känns som jag är en aning lyckligt lottad att jag lever här och nu och inte under andra världskriget, som Liesel gör.
Katja: Åhh, det finns så otroligt många! Men jag måste säga att J.K Rowling som har skrivit Harry Potter- serien skulle jag verkligen vilja träffa. Hon har så otroligt bra fantasi! Men Philip Pullman som har skrivit min absoluta favoritbok "Ginnys rike" Går inte att slå!
Vilken karaktär jag liknar mest... hmm, oj vad svår fråga! :) Men Hermione i Harry Potter är jag nog faktiskt ganska lik på insidan! :)
Till Clara: Vad roligt att du tycker om vår blogg, det är alltid lika roligt att höra! Men vi kan inte hitta din blogg, hur är adressen? Den skulle vara spännande att spana in (:

Det var alla frågorna och svaren!
Kram från Agnes och Katja

lördag 11 juni 2011

FRÅGESTUND!

Undrar någon hur vår lista av de bästa böckerna ser ut? Eller något om hur vi är som personer? Eller ja, vad som helst! Nu har ni chansen att få era frågor besvarade i vår frågestund! Vi svarar på dem i ett gemensamt inlägg någon gång nästa vecka. Fråga på! :)

onsdag 8 juni 2011

AGNES RECENSERAR - Där drömmar blir till

Där drömmar blir till av Emma Andersson


Den här boken är en debut från 2010, men den känns mycket äldre än så. Jag tycker att handlingen är en blandning av Bröderna lejonhjärta, Twilight  och Harry Potter. I början påminner den mest om Twiligth, när en helt vanlig, lite tråkig flicka får en sagolikt vacker pojke till klasskamrat och dessutom nära vän. Själva pojken och hans storebror är som tagna ur Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och påminner om Skorpan och Jonathan. Det var många personer som påminde lite om andra karaktärer från olika mytologier och sagor. En person i denna bok, Ana, liknade Artemis (dotter till Zeus och Hera) från den Grekiska mytologin, till sättet. En likhet var ju förstås deras respekt för pilbågar och andra vapen, men också att båda var så tuffa och trodde på sig själva.


Boken var verkligen underbart skriven! För att vara en så okänd författare klarade Emma Andersson sig riktigt bra när de gäller hennes ordval. Men jag tror att hon hade lite svårt med slutet, eftersom det var lite underligt. Man märkte att författaren hade ansträngt sig för att få det bra men på något sätt blev det som om det inte betydde någonting. Men jag tycker ändå att en bok inte bara behöver ett bra slut för att anses bra, så det gör kanske inte sådär väldigt mycket att slutet på denna bok inte höll riktigt hela vägen. Det här  var en vacker bok som innehöll allt det man önskat! Den gav en fin bild av vänskap till syskon och bevisade att det fanns två sidor av världen, den drömlika och verkligheten. Ibland var jag tvungen att ta upp huvudet och bara andas in verkligheten innan jag började läsa igen, eftersom drömmen hade en mycket stor betydelse i den här boken. Det här var en fullträff rakt in i hjärtat som riktigt lyste av fantasi. Jag kan verkligen tipsa om denna fantastiska, drömlika bok som man kan kalla för saga. Där karaktärerna befinner sig någonstans mellan liv och död, dröm och dagdröm. Vill du sväva in i en bok- värld som  bara existerar i ditt inre? En värld där (till en början) ljuset härskar över mörkret? Där drömmen får liv? Varsågod att sväva dig in i denna bok, Där drömmar blir till.


Boken handlar om en ung flicka vid namn Olivia. Hon har en nära vän som kan läsa av henne, kan hennes svagheter och styrkor utantill och känner henne mer än någon annan. Denna kvinna heter Marie och är Olivias gammelmormor. När Marie en dag dör av underliga skäl blir Olivia ensam och övergiven. Men innnan hennes ädla gammelmormor dog gav hon Olivia ett guldhalsband i form av ett hjärta som hon lovat skydda över sin döda kropp. För i just detta guldhjärta som Olivia fick i Maries ägo bevaras all världens magi och Olivia är dess väktare. Hon dras in i en sagolik dröm-värld vid namn Enderra som leder till ett oförglömligt äventyr. Det tar sin början när Enderras ena prins vid namn Jonathan möter Olivia för första gången. Han och hans bror Gaspar behöver hennes hjälp. Tillsammans med Ana, en nära vän till Jonathan och en fruktad fiende från barndomen till Olivia, Benjamin, en ung man som har fått ansvaret att var en så kallad "barnvakt",  Hästen Namnlös och en mycket duktig vakthund, ger sig olivia ut på de allra vildaste och farligaste äventyr i Enderras marker. Hon träffar på en skock troll i en by uppe i de klippiga bergen, möter faror som hotar dem att vända tillbaka och blir tillfångatagen av Simon Tara. Han är en mäktig förrädare som en gång skulle föreställa en vän till gaspar och Jonathan. Hans nuvarande plan är att döda Jonathan , den yngste av de båda prinsarna eftersom han håller på att bli mäktigare än han själv, självaste Simon Tara! Men ingen blir mäktigare än den som får all världens magi och den skyddas i guldhjärtat...


Karaktärer: Olivia, Jonathan (under sin period i skolan hade han namnet Philipe), Gaspar, Anastasia (Ana), Benjamin, David (Olivias bror), Johanna (hennes syster), Tatania ( även kallad Tania, lärare), Malte (prinsarnas farfar) Zire Boris (skurk), Simon Tara (magiker) Irja (Benjamins troll-vän som de får bo hos under tiden hos trollen) Fritz (hennes son) Magnolia (Gaspars fru), Natalia III Alice Rose (Prinsarnas ondskefulla mor). I Enderra finns även älvor, skogsrår, troll och andra varelser som inte har några namn.
Boken ruvar på mörka hemligheter, men den bevisar också att allt är möjligt, bara man gör det på rätt sätt. I drömmen kan man bli allt, men blir man döende börjar mardrömmen ta form. Ingen överlever döden, det är bara i verkligheten den kan besegras.

torsdag 5 maj 2011

AGNES RECENSERAR - Spelkortsmysteriet

Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder
När jag läste den här boken, tänkte jag ibland på hur mycket som fick plats mellan sidorna. Den handlade om så mycket, men ändå så lite. Det var som om man skurit ett glas i sju delar som var olika betydelsefulla och som man behövde klura ihop med varandra. Allting hängde ihop på något sätt, som jag aldrig förstod, men som jag var glad över att inte veta. Jag tycker att den här boken var motsatsen till magi, eftersom allting hade sin mening. Man blev inte helt trollbunden heller, utan något mer. Jag blev fascinerad över hur boken fängslade mig på ett riktigt bra sätt. Det var roligt att allt inte var självklart utan att man fick hitta på lite själv. Alla mysterier fick man bli en del av och alla tankar fick man vara med och tänka. Själva handlingen kändes som en verklig historia fast i en parallell värld. Jag kunde plötsligt komma på mig själv med att sitta och hoppas på någonting som hände i boken, eller bara spärra upp ögonen av spänning. Det här var en väldigt speciell, men ändå väldigt, väldigt bra bok!


Hans-Thomas är en pojke som lever tillsammans med sin filosofiska pappa i Norge. Hans mamma är modell och syns minst en gång om dagen på tidningsomslagen. Det enda problemet är att hon bor i Aten och lämnade dem för åtta år sedan. Hans-Thomas och hans pappa ger sig ut på en lång resa genom Europa  för att hitta henne i Aten och ta med henne hem till Norge igen. På vägen får Hans-Thomas ett förstoringsglas av en liten man på en bensinstation. Lite senare på resan träffar han på en bagare som ger honom en liten, liten bok. Han börjar läsa den och märker att historien matchar hans eget liv på något mystiskt sätt. Bull-boken handlar om Bagar-Hans som lever för 150 år sedan. Han blir skeppsbruten på en mystisk ö mitt ute i Atlanten. På ön träffar han Frode som också blev skeppsbruten under en resa på väg från Mexiko till Spanien. Under de långa och ensamma dagarna på ön började Frode fantisera om dvärgar i en kortlek. Efter tag hålls han sällskap på riktigt av sina egna fantasifigurer.


Dvärgarna lär sig av Frodes fantastiska egenskaper att smida glas, bruka i jorden och att baka. I små grupper av samma sort i kortleken gör de som de ska. Glasflickorna med silver färgat hår och rosa klänningar smider de allra vackraste skålarna i sin verkstad och jordbrukarna arbetar sig fram på de sexbenta djuren. Alla är lyckliga och omedvetna om sig själva enda tills jokern kommer. Han dyker upp en dag och börjar ställa till problem.
Hans-Thomas läser i bullboken så fort han får chansen och samtidigt händer mystiska saker runt omkring honom. Dessutom verkar det på något sätt som att historien i bullboken är en slags länk till hans eget liv och vem var bagaren egentligen? Kan det ha och göra med historien om hans farmor som blev förälskad?


Jag jobbade med dennna bok  på världsbokens dag i skolan och då fick man också skriva lite om författaren. Här kommer lite lätt fakta om Jostein Gaarder, som är författaren till min bok Spelkortsmysteriet:
Jostein Gaarder är född 8 augusti 1952 i Oslo. Hans mamma heter Inger Margrethe Gaarder och hon var rektor och barnboksförfattare. Hans pappa heter Knut Gaarder och var rektor på viedergående skole i Oslo. Jostein Gaarder har jobbat i tio år som filosofi lärare. Han är gift med Siri Dannevig. 1976 födde de sin första son och år 1983 föddes deras andra son. När Jostein Gaarder var liten satt han gärna för sig själv och funderade över stjärnorna. Vad fanns bakom dem? Föräldrarna var stolta över sin son. När han var tonåring började han fundera över livet och döden. Det hade också stor betydelse i hans böcker sedan. Jostein har skrivit den världskända "Sofies värld" och redan första året såldes den i 800 000 exemplar!

måndag 25 april 2011

INTERVJU med Mårten Sandén

Vi har gjort en intervju med Mårten Sandén,  författare till bl.a. Petrinideckarna, En plats de kallar lyckan, Anna dÁrc, Den femte systern, Det viskande barnet och De dödas imperium. Dessutom några bilderböcker som kom ut mellan 1995 och 2010. 


Här kommer frågorna och svaren:
Du är ju författare och låtskrivare, men vad skulle du bli om du inte jobbade som det?
Det är svårt att tänka sig något roligare än att skriva böcker och musik, så jag vill helst inte byta. Men psykolog, som jag utbildade mig till en gång i världen, är ett roligt jobb. Kanske kunde jag jobba med reklam. Om jag hade brukat allvar med övandet när jag var ung hade jag gärna varit professionell gitarrist. Nu spelar jag bara hemma, men ganska mycket.
Vilken är din högsta dröm inom bokvärlden?
Att människor ska fortsätta läsa mina böcker, och att hinna skriva alla historier jag planerar. Det är nog faktiskt bara det.
Vad gillar du mest: Fantasy, Thrillers eller deckare?
Å, jag är så dålig på att välja. Jag vill ha allt! Men jag säger deckare, eftersom jag har skrivit flest sådana.
Vilken är din favoritbok?
Jag har så många att det växlar från dag till dag. Idag säger jag Bellefleur av Joyce Carol Oates.
Kommer du ihåg någon favoritbok som du hade när du var liten?
Det är också så många att jag får ta en i högen. Just idag säger jag Rasmus, Pontus och Toker av Astrid Lindgren.
Vilken karaktär i dina egna böcker känner du att du liknar mest?
På insidan känner jag mig rätt lik John och Mia i En plats de kallar Lyckan, Viktor Stenmark i Någons hjälte, eller Jannike Faltin i min skräck-trilogi för ungdomar (Den femte systern, Det viskande barnet, De dödas imperium). På utsidan är jag kanske mest lik kriminalkommissarie Olle Jacobsson i Petrinideckarna, även om jag inte röker pipa :)
Hur får du inspiration till dina böcker?
Jag vet faktiskt inte riktigt hur det går till, men det kan hända när som helst och var som helst. Ofta är inspirationen bara något litet som sätter igång tankarna. Sedan får man (tyvärr) klura ut resten själv.
Vilken bok är du mest nöjd med?
Nästan alltid någon av de senaste. Just nu Någons hjälte, sommarens petrinibok som heter Tretton, eller en mellanstadiebok som kommer nästa år: Ett hus utan speglar. Den är en sorts spökhistoria, men det är inte meningen att man ska bli rädd.
Hade du något favorit djur när du var liten och har du något nu?
Jag har alltid tyckt om hundar, och nu gillar jag katter också. Vi hade hundar när jag var liten (Westies), men tyvärr är min fru allergisk mot pälsdjur så vi kan varken ha hund eller katt. Mina favoritdjur är egentligen schimpansungar och griskultingar, men de är nog svåra att ha hemma.
Vilket land skulle du mest av allt vilja åka till?
Brasilien eller Argentina hade varit kul att se. Sedan åker jag gärna till Italien eller USA där jag redan har varit många gånger.

torsdag 7 april 2011

KATJA RECENSERAR - ...och de vita skuggorna i skogen


...Och de vita skuggorna i skogen av Maria Gripe
Det här är den andra boken i skuggserien av Maria Gripe, den första läste jag för rätt länge sen och tyckte om den jättemycket, men den här blev jag helt förhäxad av, den var underbar! Den utspelade sig för länge sedan, och det var roligt att läsa om alla annorlunda miljöer, och det var lätt att föreställa sig Rosengåva och alla dess omgivningar, därför blev det roligare att läsa också, när man tänkte på hur vackert det var och så.  Alla situationer i boken var otroligt spännande, så därför blev det aldrig tråkigt att läsa, som man kan känna med vissa böcker. Den var perfekt!

Carolin är Bertas och hennes familjs jungfru. Alla älskar henne. Berta kom henne närmast. Så Berta får reda på att dem är halvsystrar! Hon minns att Carolin en gång sagt att: "Vi borde ge oss ut och tjäna piga ihop". Efter en tid undrade Berta om hon menat allvar med det, och det hade hon. Så de kom till Slottet Rosengåva. Där skulle de vara sällskap åt Arild och Rosilda. Ett tvillingpar som bara hade umgåtts med vuxna förut. Deras mor tog livet av sig när de var små, och efter det hade Rosilda varit stum. Men båda två mådde genast bättre när Berta och Carolin kom. Caroline blev helt trollbunden när hon kom dit och sa: "Härifrån åker jag aldrig!" Fast på slottet ville man ha en flicka och en pojke, så Carolin klädde ut sig till Carl. Men på slottet fanns en stor, mörk historia och hemlighet, som Berta tillslut fick reda på... 

Som jag skriver om de flesta böckerna , det här var en av de bästa böckerna jag läst! Men den var verkligen otroligt bra och fantasifull! Den var spännande, samtidigt som den ibland var sorglig. Den var rätt tjock, men vips så var den utläst! Man behöver inte ha läst första boken för att läsa den här, för hon förklarar så bra om vad som hänt! Det finns väldigt många böcker som är bra, och då menar jag vääldigt många! Men det här var verkligen såå bra!

lördag 12 mars 2011

AGNES RECENSERAR - Spindelbarnen - Sam Frasers äventyr

Spindelbarnen- Sam Frasers äventyr av Gudrun Wessnert
Böcker som handlar om förskräckliga barnhem, med ännu värre barnsköterskor som hatar barn och egendomliga fruar som dyker upp och bjuder på pepparkakor, kanske inte låter som en bok man läser i första taget, men det här var verkligen äventyr när det är som bäst! Jag tycker om hemligheterna, som förblev hemliga och spänningen som varvade upp sig till hundra procent! Jag skulle faktiskt vilja fortsätta att skriva sådana fina ord om hur den här boken var, men det här var en minst sagt vacker bok som bjöd på ruskiga måltider, mystiska spindlar och ett helt virr-varr av hemska händelser. Handlingen var orättvis, man ville komma och rädda hittebarnen från barnhusets vidriga famn och dess hemligheter. Ibland ville jag nästan ta emot slagen som de fick så de slapp lida ännu mer. Boken befriades från allt det hemska när det fanns en gnutta hopp om att Sam skulle rätta till allting. Det här var en mörk berättelse, men med fina stunder av vänskap och den var riktigt gripande! 


Samantha Frasers är ett så kallat hittebarn. I nästan hela sitt liv har hon levt på gatan, det vill säga innan hon hade en mamma och pappa som tog hand om henne. Den senaste tiden har hon levt heligt hos nunnorna, som sedan skickade henne till Systrarna Elsibes barnhus för hittebarn och vanföra. Nunnorna sa att hon skulle få det bra, men när Sam såg barnsköterskorna för första gången började hon tvivla. Efter en tid i barnhuset var hon helt säker: Det här var ett hemskt ställe! Sam fick leva tillammans med de andra hittebarnen omgivna av mysterier och hemligheter. Hon fick snabbt en vän, Immy. Han hade levt på barnhuset en lång tid och visste en hel del om dess dystra omgivning. De andra barnhusbarnen är Tanja, Adam Siggs ( kallas Siggsy av de andra barnen), Valerian Copper (kallas Val), Rosie och Ann.  Tillsammans har de fått lida av hunger, bestraffningar och källaren. Men så kommer Sam följd av ännu större hemligheter, mystiska ögon i mörkret och saker och ting börjar långsamt förändras...


Andra böcker skrivna av Gudrun Wessnert:
Spetshäxan
Enhörningens gåta 
Nunnorna och hönsen
Storfurstens dotter

fredag 4 mars 2011

AGNES RECENSERAR - BOK SOM BLIVIT FILM - Syskonen Baudelaires olycksaliga liv

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv av Lemony Snicket - hela bokserien.
Lemony Snicket beskriver sina böcker som förskräckliga, avskyvärda och hemska. Det han främst av allt vill få fram är att man inte alls ska läsa böckerna, att det säkert finns någon annan trevlig, gullig eller rent av vacker bok som man kan läsa. När man läser detta i serien om Syskonen Baudelaire, slutar man förstås inte läsa utan blir mer och mer intresserad ju mer författaren skriver. Man blir ganska förvånad i första boken när förvarningarna dyker upp, men efter några böcker vänjer man sig och tillslut blir det nästan som ett nöje att läsa igenom alla Lemony Snickets ord om hur förskräckliga och kusliga böckerna är. Jag älskar allt med den här serien! Särskilt huvudpersonerna,Violet, Klaus och Sunny. Man lever sig verkligen in i karaktärerna. Hur de kämpar för att inte bli dödade, hur de försöker avslöja sanningar och hur de tar hand om varandra. Jag kände riktigt hur det kusliga, men samtidigt spännande bara sköljde över mig och allt blev riktigt verkligt! Det här är den mest gripande bok-serie jag läst! 


Violet, Klaus och Sunnny Baudelaire är en helt vanlig syskonskara som bor tillsammans med sina föräldrar i ett stort hus. Violet, som är den äldsta, älskar och uppfinna och är mycket bra på det. När hon knyter ett hårband om sitt hår är allting möjligt! Annat är det med hennes bror Klaus, som håller sig till sina böcker. Han kan allt om vad som är möjligt att kunna. Violet och Klaus har också en syster som ännu är ett spädbarn. Hon heter Sunny och att bita är hennes passion. Med hjälp av sina vassa tänder kan hon bita i vad som helst. Ja, Syskonen Baudelaire är mycket lyckliga och det tror de att de alltid kommer att vara, tills det förskräckliga händer. Föräldrarna omkommer i en mystisk eldsvåda och syskonen blir föräldralösa. 
Mr Poe från banken hjälper dem att hitta en förmyndare som de kan bo hos. De kommer till Greve Olaf som är skådespelare och avlägsen släkting till dem. Han bor i ett enormt kusligt hus. Syskonen Baudelaire tror att det är Greve Olaf som de  ska leva sin liv hos, till honom de ska vända sig om det är något och att det är Greve Olaf som ska vara deras nya pappa. Men där hade de fel...
Det är början på Syskonen Baudelaires resa från förmyndare till förmyndare. Från snälla människor som bryr sig om dem (och reptiler) till förskräckliga människor som bara bryr sig om regler och mode. Och på flykt under Greve Olaf som hela tiden är ute efter deras arv. Det är det som är Syskonen Baudelaires olycksaliga liv...


Det här är en ovanlig bok-serie som absolut förtjänas att läsas och som ger en tydlig bild av människor man inte kan lita på. 

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv - filmen
Syskonen Baudelaires olycksaliga liv är en ganska sällsynt bokserie som skulle kunna vara svår att göra film av, men det här var en riktig fullträff! Den här filmen är en mix av de tre första böckerna i serien: En olustig början, Reptilrummet och Den sorgsna sjön. Jag tycker om hur filmen fångar upp de allra kusligaste ögonblicken med de allra bästa skådespelarna. Jim Carrey spelar Greve Olaf och jag tycker om hans sätt att överdriva hela tiden, precis som en riktig skådespelare. En annan passande skådespelare till Tant Josefine är Meryl Streep, som passar riktigt bra som en livrädd liten tant som till och med är rädd för mäklare. Men det absolut bästa med den här filmen var hur otroliga miljöerna var. Filmen matchar det jag föreställt mig när jag läste boken, fast ännu mer fantastiskt! Som till exempel Tant Josefins hus vinglande på några träbjälkar över havet, eller  Farbror Montys reptilrum. 




torsdag 24 februari 2011

BEAUTIFUL BLOG AWARD

TACK så hemskt mycket för awarden, Sofia! Din blogg är jättefin, med riktigt, riktigt bra recensioner! Tack! Det var lite länge sen vi fick den men nu...


Förutom att göra det väldigt svåra; att skicka vidare awarden, ska man  svara på lite frågor den här gången.

Ta upp närmsta bok, slå upp sidan 18 och läs rad fyra, vad står det där?
Agnes bok som blev Harry Potter and the Philosopher's stone:  
' ...a tabby cat slinking around the corner at the other end of the......'
Katjas bok som blev: ...Trollkarlens hatt av Tove Jansson: 
´...var munharmonikan.

Vad var det senaste du såg på TV?
Agnes: Ett barn-program som heter Legenden om Enyo. Det var inte särskilt bra men tydligen dög det för att tittas på. 
Katja: Hmm, det var nog Sveriges Mästerkock, ett stressigt, men rätt kul program!

Bortsett från datorn, vad hör du på just nu?
Agnes: Dance, dance, dance av Lykke Li. 
Katja: Instant Karma av John Lennon.

Vad har du på dig?
Agnes: Strumpor, jeans, tunika, lila kofta.
Katja: Jeans, T-shirt.

Vilken var den senaste filmen du såg?
Agnes: Varför lyser inga stjärnor? var i alla fall en jag såg nyligen. Våran gamla bästis spelar en av huvudrollerna.
Katja: Det var Harry Potter and the goblet of fire, tror jag...

Skulle du överväga att flytta utomlands?
Agnes: Absolut! Men då skulle det nog bli ett varmt land och Grekland verkar verkligen vara ett toppenställe!
Katja: Ja... Kanske, det skulle vara trevligt att allt var helt annorlunda! Kanske England eller något soligt och varmt land!

Eftersom vi är två så ger vi awarden till fyra personer som inte fått den av oss förr:
Bokpussen - För sina välskrivna recensioner och fina header!
Bokomslag - För alla roliga, mystiska och lika bokomslag som du har hittat!
Addikoko - För att du skriver om så bra böcker och gör så bra och spännande inlägg.
BokNea - För dina bra inlägg och pigga utseende på bloggen.

TACK igen Sofia! 

fredag 11 februari 2011

KATJA RECENSERAR - Hej vacker

Det var länge sedan jag skrev ett inlägg, förlåt!


Hej vacker av Ann-Helen Laestadius
Den här boken är en fristående fortsättning på Sms från Soppero, men den har jag inte läst. Den var annorlunda eftersom den handlar om samer, men den var riktigt, riktigt bra! Man trodde att något skulle hända, men det hände inte! En helt oförutspådd bok med många roliga och kanske lite sorgliga stunder! När jag läste satt jag med ögonbrynen rynkade, och läste så det knakade! Det var också en fin titel på boken! Det var en varm bok som jag tyckte mycket om!


Agnes är tretton år och bor i Solna, men hennes mamma är same, och hennes morföräldrar bor i Soppero, i norra Sverige, och Agnes älskar att vara där! Det här sommarlovet skulle bli Agnes bästa sommarlov någonsin, för hon skulle bo sex veckor i Soppero, och träffa Henrik andra gången, som hon var kär i och allt skulle bli perfekt! Men när hon kom till Soppero kallade folk henne för Stockholmaren och sa att hon inte var en riktig same, hon kunde ju inte ens prata samiska! Till och med Henrik lät annorlunda på rösten när hon pratade med honom, det var någon som ville Agnes illa...


Jag tycker verkligen om den här boken! Den kändes så levande och verklig! Det var väldigt roligt att det handlade om samer för det vet jag nästan ingenting om, och därför så var ju allt väldigt annorlunda, men jag rekommenderar den här boken till alla som gillar att läsa om ja, kärlek,vänskap och så vidare...På så sätt var den kanske vanlig, men ändå ovanlig, men du ska i alla fall läsa den! Punkt slut!

söndag 23 januari 2011

AGNES RECENSERAR - Min typ brorsa

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck
Jag gillar inte typiska tonårsböcker, fulla med problem, trassel och osmarta huvudroller. Jag hade trott att den här boken skulle vara en sådan bok, men det var den inte och jag blev förvånad över hur bra den passade mig! Jag blev så uppslukad av historien att jag av ren spänning bläddrade vidare. jag tycker att karaktärerna, inte minst Nina och Daniel kändes ovanligt verkliga och det var nästan som om jag satt där, på Daniels säng med franska boken uppslagen i knät eller  kom gående med Nina och Manda genom skolans korridorer. Författaren fångade de allra värsta ögonblicken med de allra värsta orden och de allra mest romantiska ögonblicken med de allra mest romantiska orden och det ledde till att jag inte kunde sluta läsa!  Jag tyckte att vissa stunder i boken boken påminde lite om vad jag varit med om och vad jag hade tänkt och det gjorde det hela ännu mer verkligt.  Det här var en händelserik tonårsbok som jag hade svårt att lägga ifrån mig och som fick mig att tänka på verkligheten. 


Det blir ingen dundersuccé när Nina hör att hon och mamma ska fira nyår i Luleå med mammas nya internet-kille och hans två söner. Men efter en hel del övertygelse från mamma så åker hon med. Det är ju trots allt hennes, snälla men förälskade mamma som ska bli lycklig. Nina lär känna internet-killens två söner och tycker om dem. Hon och den yngsta sonen, Daniel, börjar på samma gymnasieskola i samma klass och saker börjar förändras mellan dem. Nu är det inte bara mamma och internet-killen som är så förälskade i varandra att dem nästan svimmar, nu är även Nina och Daniel det...


Det här var en riktigt fullträff! Skriven ur två personers perspektiv, med händelser som man tyckte så mycket om att man läste om dem, om vänner och kärleken, om fem personer som lever ihop i samma hus och med ord som man nästan började gråta av när man läste dem, borde den här boken få heta Sveriges bästa ungdomsbok. Jag rekommenderar den främst till dem som vill läsa något nytt men spännande. Det här var en bok som innehöll glädje, sorg, lycka och låtsassyskon men framförallt: Kärlek. Varsågod och läs!



söndag 9 januari 2011

TVILLINGRECENSION - Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare 
av Christina Herrström




KATJA RECENSERAR
Stark och glad bok. Man blir mer självsäker av att läsa den här boken. Den gick rakt in i hjärtat. Det är en bok som beskriver verkligheten och hur den är. Ibland gjorde det nästan ont för att det var så orättvist. Jag ville så gärna att Signe skulle säga ifrån, som Saga gjorde. Jag ville själv skrika att nej, det är inte rättvist! En bok som jag blev helt häpen av.

Signe är femton år och går i en klass som är precis som alla andra, en klass där tjejerna inte kan leva utan sina fickspeglar och sitt smink. Där killarna måste vara coola, tuffa och vågade. Det finns förstås grupper, de coola och nördarna, vissa är bara osynliga. Signe är en av dem, de osynliga. På lektionerna är hon bara tyst, men hon hör och hon ser. När läraren ställer en fråga räcker alla upp handen, men ifall en tjej skulle få frågan och öppnar munnen för att säga sitt svar, som hon ivrigt räckt upp handen för, blir hon avbruten av en kille. Men sen kom Saga. Alla älskade henne. Hon var så annorlunda. Så självsäker och avslappnad, utan en liten spegel i fickan. Hon förändrade allt för Signe.

Det här var en annorlunda bok som lyckades förhäxa mig när jag läste. Man vet aldrig vad som ska hända! När jag läste ville jag så gärna att Signe skulle skrika ur sig allt hon hade inombords, och som hon tillslut gjorde. En fullkomligt jättebra bok med allt en bok ska ha, och lite till. Jag vill bli som Saga!


AGNES RECENSERAR 
Den här boken var kanske inte var min typ av bok, men jag gillade den ändå. Bakom alla svordomar, fickspeglar och dominerande killar  fanns det något som nådde fram till mig: styrka. Den bästa stunden i boken var när Saga kom. Författaren beskrev henne så bra, med betydelsefulla meningar och de perfekta orden. Jag märkte verkligen hur hennes styrka svämmade ut över mig och alla i klassen. Hon sa de orden jag velat säga och hon gjorde det jag velat göra. Jag tyckte om henne precis lika mycket som Signe gjorde. Den här boken höll sig på sin egen nivå, där det hände saker som man kunde förvänta sig. Men den bjöd också på de allra bästa stunderna med bubblande lycka eller en dans som man blev glad av. Det jag verkligen gillade  med den här boken var hur bra författaren beskrev karaktärerna. Särskilt Saga och lärarna. Man kände riktigt hur de bildades två grupper, där Saga ledde i den ena och killarna i den andra. Man ville kämpa med i det där lilla kriget och göra som en självklarhet att det var Saga som skulle vinna.
Det här var en bok som jag tycker alla ska läsa!

Signe går i nian och är femton år. Hon är inte tuff, snygg eller pratsam. Med andra ord, hon är en nörd. Tillsammans med sina nörd-kompisar sitter hon tyst och gör sig osynlig. Det är Mimi som är drottningen i klassen och Ludde är kungen. De har sina tuffa kompisar som de går med på rasterna. Men i klassrummet är det killarna som regerar. En dag kommer det en ny tjej till klassen. Hon heter Saga och är stark. Hon blir tjejernas räddning och killarnas hot. Klassen förändras och ingenting blir som förut. Saga visar sig osårbar och tjejerna ser på henne med nyfikenhet och beundran. 
Saga är tusen gånger starkare än tjejerna...

Det här var ett verklighetstroget vardagsäventyr som visade vad styrka kunde innebära. Jag vill särskilt rekommendera den till dem som vill läsa något nytt, men ändå bra. Suveränt skriven!
Den här boken kommer jag inte glömma i första taget!