AGNES RECENSERAR - Min typ brorsa

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck

Jag gillar inte typiska tonårsböcker, fulla med problem, trassel och osmarta huvudroller. Jag hade trott att den här boken skulle vara en sådan bok, men det var den inte och jag blev förvånad över hur bra den passade mig! Jag blev så uppslukad av historien att jag av ren spänning bläddrade vidare. jag tycker att karaktärerna, inte minst Nina och Daniel kändes ovanligt verkliga och det var nästan som om jag satt där, på Daniels säng med franska boken uppslagen i knät eller  kom gående med Nina och Manda genom skolans korridorer. Författaren fångade de allra värsta ögonblicken med de allra värsta orden och de allra mest romantiska ögonblicken med de allra mest romantiska orden och det ledde till att jag inte kunde sluta läsa!  Jag tyckte att vissa stunder i boken boken påminde lite om vad jag varit med om och vad jag hade tänkt och det gjorde det hela ännu mer verkligt.  Det här var en händelserik tonårsbok som jag hade svårt att lägga ifrån mig och som fick mig att tänka på verkligheten. 


Det blir ingen dundersuccé när Nina hör att hon och mamma ska fira nyår i Luleå med mammas nya internet-kille och hans två söner. Men efter en hel del övertygelse från mamma så åker hon med. Det är ju trots allt hennes, snälla men förälskade mamma som ska bli lycklig. Nina lär känna internet-killens två söner och tycker om dem. Hon och den yngsta sonen, Daniel, börjar på samma gymnasieskola i samma klass och saker börjar förändras mellan dem. Nu är det inte bara mamma och internet-killen som är så förälskade i varandra att dem nästan svimmar, nu är även Nina och Daniel det...


Det här var en riktigt fullträff! Skriven ur två personers perspektiv, med händelser som man tyckte så mycket om att man läste om dem, om vänner och kärleken, om fem personer som lever ihop i samma hus och med ord som man nästan började gråta av när man läste dem, borde den här boken få heta Sveriges bästa ungdomsbok. Jag rekommenderar den främst till dem som vill läsa något nytt men spännande. Det här var en bok som innehöll glädje, sorg, lycka och låtsassyskon men framförallt: Kärlek. Varsågod och läs!

TVILLINGRECENSION - Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare 
av Christina Herrström

KATJA RECENSERAR

Stark och glad bok. Man blir mer självsäker av att läsa den här boken. Den gick rakt in i hjärtat. Det är en bok som beskriver verkligheten och hur den är. Ibland gjorde det nästan ont för att det var så orättvist. Jag ville så gärna att Signe skulle säga ifrån, som Saga gjorde. Jag ville själv skrika att nej, det är inte rättvist! En bok som jag blev helt häpen av.

Signe är femton år och går i en klass som är precis som alla andra, en klass där tjejerna inte kan leva utan sina fickspeglar och sitt smink. Där killarna måste vara coola, tuffa och vågade. Det finns förstås grupper, de coola och nördarna, vissa är bara osynliga. Signe är en av dem, de osynliga. På lektionerna är hon bara tyst, men hon hör och hon ser. När läraren ställer en fråga räcker alla upp handen, men ifall en tjej skulle få frågan och öppnar munnen för att säga sitt svar, som hon ivrigt räckt upp handen för, blir hon avbruten av en kille. Men sen kom Saga. Alla älskade henne. Hon var så annorlunda. Så självsäker och avslappnad, utan en liten spegel i fickan. Hon förändrade allt för Signe.

Det här var en annorlunda bok som lyckades förhäxa mig när jag läste. Man vet aldrig vad som ska hända! När jag läste ville jag så gärna att Signe skulle skrika ur sig allt hon hade inombords, och som hon tillslut gjorde. En fullkomligt jättebra bok med allt en bok ska ha, och lite till. Jag vill bli som Saga!


AGNES RECENSERAR 

Den här boken var kanske inte var min typ av bok, men jag gillade den ändå. Bakom alla svordomar, fickspeglar och dominerande killar  fanns det något som nådde fram till mig: styrka. Den bästa stunden i boken var när Saga kom. Författaren beskrev henne så bra, med betydelsefulla meningar och de perfekta orden. Jag märkte verkligen hur hennes styrka svämmade ut över mig och alla i klassen. Hon sa de orden jag velat säga och hon gjorde det jag velat göra. Jag tyckte om henne precis lika mycket som Signe gjorde. Den här boken höll sig på sin egen nivå, där det hände saker som man kunde förvänta sig. Men den bjöd också på de allra bästa stunderna med bubblande lycka eller en dans som man blev glad av. Det jag verkligen gillade  med den här boken var hur bra författaren beskrev karaktärerna. Särskilt Saga och lärarna. Man kände riktigt hur de bildades två grupper, där Saga ledde i den ena och killarna i den andra. Man ville kämpa med i det där lilla kriget och göra som en självklarhet att det var Saga som skulle vinna.

Det här var en bok som jag tycker alla ska läsa!

Signe går i nian och är femton år. Hon är inte tuff, snygg eller pratsam. Med andra ord, hon är en nörd. Tillsammans med sina nörd-kompisar sitter hon tyst och gör sig osynlig. Det är Mimi som är drottningen i klassen och Ludde är kungen. De har sina tuffa kompisar som de går med på rasterna. Men i klassrummet är det killarna som regerar. En dag kommer det en ny tjej till klassen. Hon heter Saga och är stark. Hon blir tjejernas räddning och killarnas hot. Klassen förändras och ingenting blir som förut. Saga visar sig osårbar och tjejerna ser på henne med nyfikenhet och beundran. 

Saga är tusen gånger starkare än tjejerna...

Det här var ett verklighetstroget vardagsäventyr som visade vad styrka kunde innebära. Jag vill särskilt rekommendera den till dem som vill läsa något nytt, men ändå bra. Suveränt skriven!
Den här boken kommer jag inte glömma i första taget!