AGNES RECENSERAR - Spelkortsmysteriet

Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder
När jag läste den här boken, tänkte jag ibland på hur mycket som fick plats mellan sidorna. Den handlade om så mycket, men ändå så lite. Det var som om man skurit ett glas i sju delar som var olika betydelsefulla och som man behövde klura ihop med varandra. Allting hängde ihop på något sätt, som jag aldrig förstod, men som jag var glad över att inte veta. Jag tycker att den här boken var motsatsen till magi, eftersom allting hade sin mening. Man blev inte helt trollbunden heller, utan något mer. Jag blev fascinerad över hur boken fängslade mig på ett riktigt bra sätt. Det var roligt att allt inte var självklart utan att man fick hitta på lite själv. Alla mysterier fick man bli en del av och alla tankar fick man vara med och tänka. Själva handlingen kändes som en verklig historia fast i en parallell värld. Jag kunde plötsligt komma på mig själv med att sitta och hoppas på någonting som hände i boken, eller bara spärra upp ögonen av spänning. Det här var en väldigt speciell, men ändå väldigt, väldigt bra bok!


Hans-Thomas är en pojke som lever tillsammans med sin filosofiska pappa i Norge. Hans mamma är modell och syns minst en gång om dagen på tidningsomslagen. Det enda problemet är att hon bor i Aten och lämnade dem för åtta år sedan. Hans-Thomas och hans pappa ger sig ut på en lång resa genom Europa  för att hitta henne i Aten och ta med henne hem till Norge igen. På vägen får Hans-Thomas ett förstoringsglas av en liten man på en bensinstation. Lite senare på resan träffar han på en bagare som ger honom en liten, liten bok. Han börjar läsa den och märker att historien matchar hans eget liv på något mystiskt sätt. Bull-boken handlar om Bagar-Hans som lever för 150 år sedan. Han blir skeppsbruten på en mystisk ö mitt ute i Atlanten. På ön träffar han Frode som också blev skeppsbruten under en resa på väg från Mexiko till Spanien. Under de långa och ensamma dagarna på ön började Frode fantisera om dvärgar i en kortlek. Efter tag hålls han sällskap på riktigt av sina egna fantasifigurer.


Dvärgarna lär sig av Frodes fantastiska egenskaper att smida glas, bruka i jorden och att baka. I små grupper av samma sort i kortleken gör de som de ska. Glasflickorna med silver färgat hår och rosa klänningar smider de allra vackraste skålarna i sin verkstad och jordbrukarna arbetar sig fram på de sexbenta djuren. Alla är lyckliga och omedvetna om sig själva enda tills jokern kommer. Han dyker upp en dag och börjar ställa till problem.
Hans-Thomas läser i bullboken så fort han får chansen och samtidigt händer mystiska saker runt omkring honom. Dessutom verkar det på något sätt som att historien i bullboken är en slags länk till hans eget liv och vem var bagaren egentligen? Kan det ha och göra med historien om hans farmor som blev förälskad?


Jag jobbade med dennna bok  på världsbokens dag i skolan och då fick man också skriva lite om författaren. Här kommer lite lätt fakta om Jostein Gaarder, som är författaren till min bok Spelkortsmysteriet:
Jostein Gaarder är född 8 augusti 1952 i Oslo. Hans mamma heter Inger Margrethe Gaarder och hon var rektor och barnboksförfattare. Hans pappa heter Knut Gaarder och var rektor på viedergående skole i Oslo. Jostein Gaarder har jobbat i tio år som filosofi lärare. Han är gift med Siri Dannevig. 1976 födde de sin första son och år 1983 föddes deras andra son. När Jostein Gaarder var liten satt han gärna för sig själv och funderade över stjärnorna. Vad fanns bakom dem? Föräldrarna var stolta över sin son. När han var tonåring började han fundera över livet och döden. Det hade också stor betydelse i hans böcker sedan. Jostein har skrivit den världskända "Sofies värld" och redan första året såldes den i 800 000 exemplar!

INTERVJU med Mårten Sandén

Vi har gjort en intervju med Mårten Sandén,  författare till bl.a. Petrinideckarna, En plats de kallar lyckan, Anna dÁrc, Den femte systern, Det viskande barnet och De dödas imperium. Dessutom några bilderböcker som kom ut mellan 1995 och 2010. 


Här kommer frågorna och svaren:
Du är ju författare och låtskrivare, men vad skulle du bli om du inte jobbade som det?

Det är svårt att tänka sig något roligare än att skriva böcker och musik, så jag vill helst inte byta. Men psykolog, som jag utbildade mig till en gång i världen, är ett roligt jobb. Kanske kunde jag jobba med reklam. Om jag hade brukat allvar med övandet när jag var ung hade jag gärna varit professionell gitarrist. Nu spelar jag bara hemma, men ganska mycket.

Vilken är din högsta dröm inom bokvärlden?

Att människor ska fortsätta läsa mina böcker, och att hinna skriva alla historier jag planerar. Det är nog faktiskt bara det.

Vad gillar du mest: Fantasy, Thrillers eller deckare?

Å, jag är så dålig på att välja. Jag vill ha allt! Men jag säger deckare, eftersom jag har skrivit flest sådana.

Vilken är din favoritbok?

Jag har så många att det växlar från dag till dag. Idag säger jag Bellefleur av Joyce Carol Oates.

Kommer du ihåg någon favoritbok som du hade när du var liten?

Det är också så många att jag får ta en i högen. Just idag säger jag Rasmus, Pontus och Toker av Astrid Lindgren.

Vilken karaktär i dina egna böcker känner du att du liknar mest?

På insidan känner jag mig rätt lik John och Mia i En plats de kallar Lyckan, Viktor Stenmark i Någons hjälte, eller Jannike Faltin i min skräck-trilogi för ungdomar (Den femte systern, Det viskande barnet, De dödas imperium). På utsidan är jag kanske mest lik kriminalkommissarie Olle Jacobsson i Petrinideckarna, även om jag inte röker pipa :)
Hur får du inspiration till dina böcker?

Jag vet faktiskt inte riktigt hur det går till, men det kan hända när som helst och var som helst. Ofta är inspirationen bara något litet som sätter igång tankarna. Sedan får man (tyvärr) klura ut resten själv.

Vilken bok är du mest nöjd med?

Nästan alltid någon av de senaste. Just nu Någons hjälte, sommarens petrinibok som heter Tretton, eller en mellanstadiebok som kommer nästa år: Ett hus utan speglar. Den är en sorts spökhistoria, men det är inte meningen att man ska bli rädd.

Hade du något favorit djur när du var liten och har du något nu?

Jag har alltid tyckt om hundar, och nu gillar jag katter också. Vi hade hundar när jag var liten (Westies), men tyvärr är min fru allergisk mot pälsdjur så vi kan varken ha hund eller katt. Mina favoritdjur är egentligen schimpansungar och griskultingar, men de är nog svåra att ha hemma.

Vilket land skulle du mest av allt vilja åka till?

Brasilien eller Argentina hade varit kul att se. Sedan åker jag gärna till Italien eller USA där jag redan har varit många gånger.

KATJA RECENSERAR - ...och de vita skuggorna i skogen

...Och de vita skuggorna i skogen av Maria Gripe

Det här är den andra boken i skuggserien av Maria Gripe, den första läste jag för rätt länge sen och tyckte om den jättemycket, men den här blev jag helt förhäxad av, den var underbar! Den utspelade sig för länge sedan, och det var roligt att läsa om alla annorlunda miljöer, och det var lätt att föreställa sig Rosengåva och alla dess omgivningar, därför blev det roligare att läsa också, när man tänkte på hur vackert det var och så.  Alla situationer i boken var otroligt spännande, så därför blev det aldrig tråkigt att läsa, som man kan känna med vissa böcker. Den var perfekt!

Carolin är Bertas och hennes familjs jungfru. Alla älskar henne. Berta kom henne närmast. Så Berta får reda på att dem är halvsystrar! Hon minns att Carolin en gång sagt att: "Vi borde ge oss ut och tjäna piga ihop". Efter en tid undrade Berta om hon menat allvar med det, och det hade hon. Så de kom till Slottet Rosengåva. Där skulle de vara sällskap åt Arild och Rosilda. Ett tvillingpar som bara hade umgåtts med vuxna förut. Deras mor tog livet av sig när de var små, och efter det hade Rosilda varit stum. Men båda två mådde genast bättre när Berta och Carolin kom. Caroline blev helt trollbunden när hon kom dit och sa: "Härifrån åker jag aldrig!" Fast på slottet ville man ha en flicka och en pojke, så Carolin klädde ut sig till Carl. Men på slottet fanns en stor, mörk historia och hemlighet, som Berta tillslut fick reda på... 

Som jag skriver om de flesta böckerna , det här var en av de bästa böckerna jag läst! Men den var verkligen otroligt bra och fantasifull! Den var spännande, samtidigt som den ibland var sorglig. Den var rätt tjock, men vips så var den utläst! Man behöver inte ha läst första boken för att läsa den här, för hon förklarar så bra om vad som hänt! Det finns väldigt många böcker som är bra, och då menar jag vääldigt många! Men det här var verkligen såå bra!

AGNES RECENSERAR - Spindelbarnen - Sam Frasers äventyr

Spindelbarnen- Sam Frasers äventyr av Gudrun Wessnert
Böcker som handlar om förskräckliga barnhem, med ännu värre barnsköterskor som hatar barn och egendomliga fruar som dyker upp och bjuder på pepparkakor, kanske inte låter som en bok man läser i första taget, men det här var verkligen äventyr när det är som bäst! Jag tycker om hemligheterna, som förblev hemliga och spänningen som varvade upp sig till hundra procent! Jag skulle faktiskt vilja fortsätta att skriva sådana fina ord om hur den här boken var, men det här var en minst sagt vacker bok som bjöd på ruskiga måltider, mystiska spindlar och ett helt virr-varr av hemska händelser. Handlingen var orättvis, man ville komma och rädda hittebarnen från barnhusets vidriga famn och dess hemligheter. Ibland ville jag nästan ta emot slagen som de fick så de slapp lida ännu mer. Boken befriades från allt det hemska när det fanns en gnutta hopp om att Sam skulle rätta till allting. Det här var en mörk berättelse, men med fina stunder av vänskap och den var riktigt gripande! 


Samantha Frasers är ett så kallat hittebarn. I nästan hela sitt liv har hon levt på gatan, det vill säga innan hon hade en mamma och pappa som tog hand om henne. Den senaste tiden har hon levt heligt hos nunnorna, som sedan skickade henne till Systrarna Elsibes barnhus för hittebarn och vanföra. Nunnorna sa att hon skulle få det bra, men när Sam såg barnsköterskorna för första gången började hon tvivla. Efter en tid i barnhuset var hon helt säker: Det här var ett hemskt ställe! Sam fick leva tillammans med de andra hittebarnen omgivna av mysterier och hemligheter. Hon fick snabbt en vän, Immy. Han hade levt på barnhuset en lång tid och visste en hel del om dess dystra omgivning. De andra barnhusbarnen är Tanja, Adam Siggs ( kallas Siggsy av de andra barnen), Valerian Copper (kallas Val), Rosie och Ann.  Tillsammans har de fått lida av hunger, bestraffningar och källaren. Men så kommer Sam följd av ännu större hemligheter, mystiska ögon i mörkret och saker och ting börjar långsamt förändras...


Andra böcker skrivna av Gudrun Wessnert:
Spetshäxan
Enhörningens gåta 
Nunnorna och hönsen
Storfurstens dotter

AGNES RECENSERAR - BOK SOM BLIVIT FILM - Syskonen Baudelaires olycksaliga liv

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv av Lemony Snicket - hela bokserien.
Lemony Snicket beskriver sina böcker som förskräckliga, avskyvärda och hemska. Det han främst av allt vill få fram är att man inte alls ska läsa böckerna, att det säkert finns någon annan trevlig, gullig eller rent av vacker bok som man kan läsa. När man läser detta i serien om Syskonen Baudelaire, slutar man förstås inte läsa utan blir mer och mer intresserad ju mer författaren skriver. Man blir ganska förvånad i första boken när förvarningarna dyker upp, men efter några böcker vänjer man sig och tillslut blir det nästan som ett nöje att läsa igenom alla Lemony Snickets ord om hur förskräckliga och kusliga böckerna är. Jag älskar allt med den här serien! Särskilt huvudpersonerna,Violet, Klaus och Sunny. Man lever sig verkligen in i karaktärerna. Hur de kämpar för att inte bli dödade, hur de försöker avslöja sanningar och hur de tar hand om varandra. Jag kände riktigt hur det kusliga, men samtidigt spännande bara sköljde över mig och allt blev riktigt verkligt! Det här är den mest gripande bok-serie jag läst! 


Violet, Klaus och Sunnny Baudelaire är en helt vanlig syskonskara som bor tillsammans med sina föräldrar i ett stort hus. Violet, som är den äldsta, älskar och uppfinna och är mycket bra på det. När hon knyter ett hårband om sitt hår är allting möjligt! Annat är det med hennes bror Klaus, som håller sig till sina böcker. Han kan allt om vad som är möjligt att kunna. Violet och Klaus har också en syster som ännu är ett spädbarn. Hon heter Sunny och att bita är hennes passion. Med hjälp av sina vassa tänder kan hon bita i vad som helst. Ja, Syskonen Baudelaire är mycket lyckliga och det tror de att de alltid kommer att vara, tills det förskräckliga händer. Föräldrarna omkommer i en mystisk eldsvåda och syskonen blir föräldralösa. 
Mr Poe från banken hjälper dem att hitta en förmyndare som de kan bo hos. De kommer till Greve Olaf som är skådespelare och avlägsen släkting till dem. Han bor i ett enormt kusligt hus. Syskonen Baudelaire tror att det är Greve Olaf som de  ska leva sin liv hos, till honom de ska vända sig om det är något och att det är Greve Olaf som ska vara deras nya pappa. Men där hade de fel...
Det är början på Syskonen Baudelaires resa från förmyndare till förmyndare. Från snälla människor som bryr sig om dem (och reptiler) till förskräckliga människor som bara bryr sig om regler och mode. Och på flykt under Greve Olaf som hela tiden är ute efter deras arv. Det är det som är Syskonen Baudelaires olycksaliga liv...


Det här är en ovanlig bok-serie som absolut förtjänas att läsas och som ger en tydlig bild av människor man inte kan lita på. 

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv - filmen
Syskonen Baudelaires olycksaliga liv är en ganska sällsynt bokserie som skulle kunna vara svår att göra film av, men det här var en riktig fullträff! Den här filmen är en mix av de tre första böckerna i serien: En olustig början, Reptilrummet och Den sorgsna sjön. Jag tycker om hur filmen fångar upp de allra kusligaste ögonblicken med de allra bästa skådespelarna. Jim Carrey spelar Greve Olaf och jag tycker om hans sätt att överdriva hela tiden, precis som en riktig skådespelare. En annan passande skådespelare till Tant Josefine är Meryl Streep, som passar riktigt bra som en livrädd liten tant som till och med är rädd för mäklare. Men det absolut bästa med den här filmen var hur otroliga miljöerna var. Filmen matchar det jag föreställt mig när jag läste boken, fast ännu mer fantastiskt! Som till exempel Tant Josefins hus vinglande på några träbjälkar över havet, eller  Farbror Montys reptilrum. 

BEAUTIFUL BLOG AWARD

TACK så hemskt mycket för awarden, Sofia! Din blogg är jättefin, med riktigt, riktigt bra recensioner! Tack! Det var lite länge sen vi fick den men nu...

Förutom att göra det väldigt svåra; att skicka vidare awarden, ska man  svara på lite frågor den här gången.

Ta upp närmsta bok, slå upp sidan 18 och läs rad fyra, vad står det där?

Agnes bok som blev Harry Potter and the Philosopher's stone:  

' ...a tabby cat slinking around the corner at the other end of the......'

Katjas bok som blev: ...Trollkarlens hatt av Tove Jansson: 

´...var munharmonikan.

Vad var det senaste du såg på TV?

Agnes: Ett barn-program som heter Legenden om Enyo. Det var inte särskilt bra men tydligen dög det för att tittas på. 

Katja: Hmm, det var nog Sveriges Mästerkock, ett stressigt, men rätt kul program!

Bortsett från datorn, vad hör du på just nu?

Agnes: Dance, dance, dance av Lykke Li. 

Katja: Instant Karma av John Lennon.

Vad har du på dig?

Agnes: Strumpor, jeans, tunika, lila kofta.

Katja: Jeans, T-shirt.

Vilken var den senaste filmen du såg?

Agnes: Varför lyser inga stjärnor? var i alla fall en jag såg nyligen. Våran gamla bästis spelar en av huvudrollerna.

Katja: Det var Harry Potter and the goblet of fire, tror jag...

Skulle du överväga att flytta utomlands?

Agnes: Absolut! Men då skulle det nog bli ett varmt land och Grekland verkar verkligen vara ett toppenställe!

Katja: Ja... Kanske, det skulle vara trevligt att allt var helt annorlunda! Kanske England eller något soligt och varmt land!

Eftersom vi är två så ger vi awarden till fyra personer som inte fått den av oss förr:

Bokpussen - För sina välskrivna recensioner och fina header!

Bokomslag - För alla roliga, mystiska och lika bokomslag som du har hittat!

Addikoko - För att du skriver om så bra böcker och gör så bra och spännande inlägg.
BokNea - För dina bra inlägg och pigga utseende på bloggen.

TACK igen Sofia! 

KATJA RECENSERAR - Hej vacker

Det var länge sedan jag skrev ett inlägg, förlåt!


Hej vacker av Ann-Helen Laestadius
Den här boken är en fristående fortsättning på Sms från Soppero, men den har jag inte läst. Den var annorlunda eftersom den handlar om samer, men den var riktigt, riktigt bra! Man trodde att något skulle hända, men det hände inte! En helt oförutspådd bok med många roliga och kanske lite sorgliga stunder! När jag läste satt jag med ögonbrynen rynkade, och läste så det knakade! Det var också en fin titel på boken! Det var en varm bok som jag tyckte mycket om!


Agnes är tretton år och bor i Solna, men hennes mamma är same, och hennes morföräldrar bor i Soppero, i norra Sverige, och Agnes älskar att vara där! Det här sommarlovet skulle bli Agnes bästa sommarlov någonsin, för hon skulle bo sex veckor i Soppero, och träffa Henrik andra gången, som hon var kär i och allt skulle bli perfekt! Men när hon kom till Soppero kallade folk henne för Stockholmaren och sa att hon inte var en riktig same, hon kunde ju inte ens prata samiska! Till och med Henrik lät annorlunda på rösten när hon pratade med honom, det var någon som ville Agnes illa...


Jag tycker verkligen om den här boken! Den kändes så levande och verklig! Det var väldigt roligt att det handlade om samer för det vet jag nästan ingenting om, och därför så var ju allt väldigt annorlunda, men jag rekommenderar den här boken till alla som gillar att läsa om ja, kärlek,vänskap och så vidare...På så sätt var den kanske vanlig, men ändå ovanlig, men du ska i alla fall läsa den! Punkt slut!