Välkommen hit!

Välkommen hit! Här serverar vi många läckerheter från böckernas värld. Eftersom vi är två finns det ibland två recensioner av samma bok. Då är rubriken Tvillingrecension. Vi har inte läst varandras recension när vi skrivit dem.

torsdag 7 april 2011

KATJA RECENSERAR - ...och de vita skuggorna i skogen


...Och de vita skuggorna i skogen av Maria Gripe
Det här är den andra boken i skuggserien av Maria Gripe, den första läste jag för rätt länge sen och tyckte om den jättemycket, men den här blev jag helt förhäxad av, den var underbar! Den utspelade sig för länge sedan, och det var roligt att läsa om alla annorlunda miljöer, och det var lätt att föreställa sig Rosengåva och alla dess omgivningar, därför blev det roligare att läsa också, när man tänkte på hur vackert det var och så.  Alla situationer i boken var otroligt spännande, så därför blev det aldrig tråkigt att läsa, som man kan känna med vissa böcker. Den var perfekt!

Carolin är Bertas och hennes familjs jungfru. Alla älskar henne. Berta kom henne närmast. Så Berta får reda på att dem är halvsystrar! Hon minns att Carolin en gång sagt att: "Vi borde ge oss ut och tjäna piga ihop". Efter en tid undrade Berta om hon menat allvar med det, och det hade hon. Så de kom till Slottet Rosengåva. Där skulle de vara sällskap åt Arild och Rosilda. Ett tvillingpar som bara hade umgåtts med vuxna förut. Deras mor tog livet av sig när de var små, och efter det hade Rosilda varit stum. Men båda två mådde genast bättre när Berta och Carolin kom. Caroline blev helt trollbunden när hon kom dit och sa: "Härifrån åker jag aldrig!" Fast på slottet ville man ha en flicka och en pojke, så Carolin klädde ut sig till Carl. Men på slottet fanns en stor, mörk historia och hemlighet, som Berta tillslut fick reda på... 

Som jag skriver om de flesta böckerna , det här var en av de bästa böckerna jag läst! Men den var verkligen otroligt bra och fantasifull! Den var spännande, samtidigt som den ibland var sorglig. Den var rätt tjock, men vips så var den utläst! Man behöver inte ha läst första boken för att läsa den här, för hon förklarar så bra om vad som hänt! Det finns väldigt många böcker som är bra, och då menar jag vääldigt många! Men det här var verkligen såå bra!

lördag 12 mars 2011

AGNES RECENSERAR - Spindelbarnen - Sam Frasers äventyr

Spindelbarnen- Sam Frasers äventyr av Gudrun Wessnert
Böcker som handlar om förskräckliga barnhem, med ännu värre barnsköterskor som hatar barn och egendomliga fruar som dyker upp och bjuder på pepparkakor, kanske inte låter som en bok man läser i första taget, men det här var verkligen äventyr när det är som bäst! Jag tycker om hemligheterna, som förblev hemliga och spänningen som varvade upp sig till hundra procent! Jag skulle faktiskt vilja fortsätta att skriva sådana fina ord om hur den här boken var, men det här var en minst sagt vacker bok som bjöd på ruskiga måltider, mystiska spindlar och ett helt virr-varr av hemska händelser. Handlingen var orättvis, man ville komma och rädda hittebarnen från barnhusets vidriga famn och dess hemligheter. Ibland ville jag nästan ta emot slagen som de fick så de slapp lida ännu mer. Boken befriades från allt det hemska när det fanns en gnutta hopp om att Sam skulle rätta till allting. Det här var en mörk berättelse, men med fina stunder av vänskap och den var riktigt gripande! 


Samantha Frasers är ett så kallat hittebarn. I nästan hela sitt liv har hon levt på gatan, det vill säga innan hon hade en mamma och pappa som tog hand om henne. Den senaste tiden har hon levt heligt hos nunnorna, som sedan skickade henne till Systrarna Elsibes barnhus för hittebarn och vanföra. Nunnorna sa att hon skulle få det bra, men när Sam såg barnsköterskorna för första gången började hon tvivla. Efter en tid i barnhuset var hon helt säker: Det här var ett hemskt ställe! Sam fick leva tillammans med de andra hittebarnen omgivna av mysterier och hemligheter. Hon fick snabbt en vän, Immy. Han hade levt på barnhuset en lång tid och visste en hel del om dess dystra omgivning. De andra barnhusbarnen är Tanja, Adam Siggs ( kallas Siggsy av de andra barnen), Valerian Copper (kallas Val), Rosie och Ann.  Tillsammans har de fått lida av hunger, bestraffningar och källaren. Men så kommer Sam följd av ännu större hemligheter, mystiska ögon i mörkret och saker och ting börjar långsamt förändras...


Andra böcker skrivna av Gudrun Wessnert:
Spetshäxan
Enhörningens gåta 
Nunnorna och hönsen
Storfurstens dotter

fredag 4 mars 2011

AGNES RECENSERAR - BOK SOM BLIVIT FILM - Syskonen Baudelaires olycksaliga liv

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv av Lemony Snicket - hela bokserien.
Lemony Snicket beskriver sina böcker som förskräckliga, avskyvärda och hemska. Det han främst av allt vill få fram är att man inte alls ska läsa böckerna, att det säkert finns någon annan trevlig, gullig eller rent av vacker bok som man kan läsa. När man läser detta i serien om Syskonen Baudelaire, slutar man förstås inte läsa utan blir mer och mer intresserad ju mer författaren skriver. Man blir ganska förvånad i första boken när förvarningarna dyker upp, men efter några böcker vänjer man sig och tillslut blir det nästan som ett nöje att läsa igenom alla Lemony Snickets ord om hur förskräckliga och kusliga böckerna är. Jag älskar allt med den här serien! Särskilt huvudpersonerna,Violet, Klaus och Sunny. Man lever sig verkligen in i karaktärerna. Hur de kämpar för att inte bli dödade, hur de försöker avslöja sanningar och hur de tar hand om varandra. Jag kände riktigt hur det kusliga, men samtidigt spännande bara sköljde över mig och allt blev riktigt verkligt! Det här är den mest gripande bok-serie jag läst! 


Violet, Klaus och Sunnny Baudelaire är en helt vanlig syskonskara som bor tillsammans med sina föräldrar i ett stort hus. Violet, som är den äldsta, älskar och uppfinna och är mycket bra på det. När hon knyter ett hårband om sitt hår är allting möjligt! Annat är det med hennes bror Klaus, som håller sig till sina böcker. Han kan allt om vad som är möjligt att kunna. Violet och Klaus har också en syster som ännu är ett spädbarn. Hon heter Sunny och att bita är hennes passion. Med hjälp av sina vassa tänder kan hon bita i vad som helst. Ja, Syskonen Baudelaire är mycket lyckliga och det tror de att de alltid kommer att vara, tills det förskräckliga händer. Föräldrarna omkommer i en mystisk eldsvåda och syskonen blir föräldralösa. 
Mr Poe från banken hjälper dem att hitta en förmyndare som de kan bo hos. De kommer till Greve Olaf som är skådespelare och avlägsen släkting till dem. Han bor i ett enormt kusligt hus. Syskonen Baudelaire tror att det är Greve Olaf som de  ska leva sin liv hos, till honom de ska vända sig om det är något och att det är Greve Olaf som ska vara deras nya pappa. Men där hade de fel...
Det är början på Syskonen Baudelaires resa från förmyndare till förmyndare. Från snälla människor som bryr sig om dem (och reptiler) till förskräckliga människor som bara bryr sig om regler och mode. Och på flykt under Greve Olaf som hela tiden är ute efter deras arv. Det är det som är Syskonen Baudelaires olycksaliga liv...


Det här är en ovanlig bok-serie som absolut förtjänas att läsas och som ger en tydlig bild av människor man inte kan lita på. 

Syskonen Baudelaires  olycksaliga liv - filmen
Syskonen Baudelaires olycksaliga liv är en ganska sällsynt bokserie som skulle kunna vara svår att göra film av, men det här var en riktig fullträff! Den här filmen är en mix av de tre första böckerna i serien: En olustig början, Reptilrummet och Den sorgsna sjön. Jag tycker om hur filmen fångar upp de allra kusligaste ögonblicken med de allra bästa skådespelarna. Jim Carrey spelar Greve Olaf och jag tycker om hans sätt att överdriva hela tiden, precis som en riktig skådespelare. En annan passande skådespelare till Tant Josefine är Meryl Streep, som passar riktigt bra som en livrädd liten tant som till och med är rädd för mäklare. Men det absolut bästa med den här filmen var hur otroliga miljöerna var. Filmen matchar det jag föreställt mig när jag läste boken, fast ännu mer fantastiskt! Som till exempel Tant Josefins hus vinglande på några träbjälkar över havet, eller  Farbror Montys reptilrum. 




torsdag 24 februari 2011

BEAUTIFUL BLOG AWARD

TACK så hemskt mycket för awarden, Sofia! Din blogg är jättefin, med riktigt, riktigt bra recensioner! Tack! Det var lite länge sen vi fick den men nu...


Förutom att göra det väldigt svåra; att skicka vidare awarden, ska man  svara på lite frågor den här gången.

Ta upp närmsta bok, slå upp sidan 18 och läs rad fyra, vad står det där?
Agnes bok som blev Harry Potter and the Philosopher's stone:  
' ...a tabby cat slinking around the corner at the other end of the......'
Katjas bok som blev: ...Trollkarlens hatt av Tove Jansson: 
´...var munharmonikan.

Vad var det senaste du såg på TV?
Agnes: Ett barn-program som heter Legenden om Enyo. Det var inte särskilt bra men tydligen dög det för att tittas på. 
Katja: Hmm, det var nog Sveriges Mästerkock, ett stressigt, men rätt kul program!

Bortsett från datorn, vad hör du på just nu?
Agnes: Dance, dance, dance av Lykke Li. 
Katja: Instant Karma av John Lennon.

Vad har du på dig?
Agnes: Strumpor, jeans, tunika, lila kofta.
Katja: Jeans, T-shirt.

Vilken var den senaste filmen du såg?
Agnes: Varför lyser inga stjärnor? var i alla fall en jag såg nyligen. Våran gamla bästis spelar en av huvudrollerna.
Katja: Det var Harry Potter and the goblet of fire, tror jag...

Skulle du överväga att flytta utomlands?
Agnes: Absolut! Men då skulle det nog bli ett varmt land och Grekland verkar verkligen vara ett toppenställe!
Katja: Ja... Kanske, det skulle vara trevligt att allt var helt annorlunda! Kanske England eller något soligt och varmt land!

Eftersom vi är två så ger vi awarden till fyra personer som inte fått den av oss förr:
Bokpussen - För sina välskrivna recensioner och fina header!
Bokomslag - För alla roliga, mystiska och lika bokomslag som du har hittat!
Addikoko - För att du skriver om så bra böcker och gör så bra och spännande inlägg.
BokNea - För dina bra inlägg och pigga utseende på bloggen.

TACK igen Sofia! 

fredag 11 februari 2011

KATJA RECENSERAR - Hej vacker

Det var länge sedan jag skrev ett inlägg, förlåt!


Hej vacker av Ann-Helen Laestadius
Den här boken är en fristående fortsättning på Sms från Soppero, men den har jag inte läst. Den var annorlunda eftersom den handlar om samer, men den var riktigt, riktigt bra! Man trodde att något skulle hända, men det hände inte! En helt oförutspådd bok med många roliga och kanske lite sorgliga stunder! När jag läste satt jag med ögonbrynen rynkade, och läste så det knakade! Det var också en fin titel på boken! Det var en varm bok som jag tyckte mycket om!


Agnes är tretton år och bor i Solna, men hennes mamma är same, och hennes morföräldrar bor i Soppero, i norra Sverige, och Agnes älskar att vara där! Det här sommarlovet skulle bli Agnes bästa sommarlov någonsin, för hon skulle bo sex veckor i Soppero, och träffa Henrik andra gången, som hon var kär i och allt skulle bli perfekt! Men när hon kom till Soppero kallade folk henne för Stockholmaren och sa att hon inte var en riktig same, hon kunde ju inte ens prata samiska! Till och med Henrik lät annorlunda på rösten när hon pratade med honom, det var någon som ville Agnes illa...


Jag tycker verkligen om den här boken! Den kändes så levande och verklig! Det var väldigt roligt att det handlade om samer för det vet jag nästan ingenting om, och därför så var ju allt väldigt annorlunda, men jag rekommenderar den här boken till alla som gillar att läsa om ja, kärlek,vänskap och så vidare...På så sätt var den kanske vanlig, men ändå ovanlig, men du ska i alla fall läsa den! Punkt slut!

söndag 23 januari 2011

AGNES RECENSERAR - Min typ brorsa

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck
Jag gillar inte typiska tonårsböcker, fulla med problem, trassel och osmarta huvudroller. Jag hade trott att den här boken skulle vara en sådan bok, men det var den inte och jag blev förvånad över hur bra den passade mig! Jag blev så uppslukad av historien att jag av ren spänning bläddrade vidare. jag tycker att karaktärerna, inte minst Nina och Daniel kändes ovanligt verkliga och det var nästan som om jag satt där, på Daniels säng med franska boken uppslagen i knät eller  kom gående med Nina och Manda genom skolans korridorer. Författaren fångade de allra värsta ögonblicken med de allra värsta orden och de allra mest romantiska ögonblicken med de allra mest romantiska orden och det ledde till att jag inte kunde sluta läsa!  Jag tyckte att vissa stunder i boken boken påminde lite om vad jag varit med om och vad jag hade tänkt och det gjorde det hela ännu mer verkligt.  Det här var en händelserik tonårsbok som jag hade svårt att lägga ifrån mig och som fick mig att tänka på verkligheten. 


Det blir ingen dundersuccé när Nina hör att hon och mamma ska fira nyår i Luleå med mammas nya internet-kille och hans två söner. Men efter en hel del övertygelse från mamma så åker hon med. Det är ju trots allt hennes, snälla men förälskade mamma som ska bli lycklig. Nina lär känna internet-killens två söner och tycker om dem. Hon och den yngsta sonen, Daniel, börjar på samma gymnasieskola i samma klass och saker börjar förändras mellan dem. Nu är det inte bara mamma och internet-killen som är så förälskade i varandra att dem nästan svimmar, nu är även Nina och Daniel det...


Det här var en riktigt fullträff! Skriven ur två personers perspektiv, med händelser som man tyckte så mycket om att man läste om dem, om vänner och kärleken, om fem personer som lever ihop i samma hus och med ord som man nästan började gråta av när man läste dem, borde den här boken få heta Sveriges bästa ungdomsbok. Jag rekommenderar den främst till dem som vill läsa något nytt men spännande. Det här var en bok som innehöll glädje, sorg, lycka och låtsassyskon men framförallt: Kärlek. Varsågod och läs!



söndag 9 januari 2011

TVILLINGRECENSION - Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare 
av Christina Herrström




KATJA RECENSERAR
Stark och glad bok. Man blir mer självsäker av att läsa den här boken. Den gick rakt in i hjärtat. Det är en bok som beskriver verkligheten och hur den är. Ibland gjorde det nästan ont för att det var så orättvist. Jag ville så gärna att Signe skulle säga ifrån, som Saga gjorde. Jag ville själv skrika att nej, det är inte rättvist! En bok som jag blev helt häpen av.

Signe är femton år och går i en klass som är precis som alla andra, en klass där tjejerna inte kan leva utan sina fickspeglar och sitt smink. Där killarna måste vara coola, tuffa och vågade. Det finns förstås grupper, de coola och nördarna, vissa är bara osynliga. Signe är en av dem, de osynliga. På lektionerna är hon bara tyst, men hon hör och hon ser. När läraren ställer en fråga räcker alla upp handen, men ifall en tjej skulle få frågan och öppnar munnen för att säga sitt svar, som hon ivrigt räckt upp handen för, blir hon avbruten av en kille. Men sen kom Saga. Alla älskade henne. Hon var så annorlunda. Så självsäker och avslappnad, utan en liten spegel i fickan. Hon förändrade allt för Signe.

Det här var en annorlunda bok som lyckades förhäxa mig när jag läste. Man vet aldrig vad som ska hända! När jag läste ville jag så gärna att Signe skulle skrika ur sig allt hon hade inombords, och som hon tillslut gjorde. En fullkomligt jättebra bok med allt en bok ska ha, och lite till. Jag vill bli som Saga!


AGNES RECENSERAR 
Den här boken var kanske inte var min typ av bok, men jag gillade den ändå. Bakom alla svordomar, fickspeglar och dominerande killar  fanns det något som nådde fram till mig: styrka. Den bästa stunden i boken var när Saga kom. Författaren beskrev henne så bra, med betydelsefulla meningar och de perfekta orden. Jag märkte verkligen hur hennes styrka svämmade ut över mig och alla i klassen. Hon sa de orden jag velat säga och hon gjorde det jag velat göra. Jag tyckte om henne precis lika mycket som Signe gjorde. Den här boken höll sig på sin egen nivå, där det hände saker som man kunde förvänta sig. Men den bjöd också på de allra bästa stunderna med bubblande lycka eller en dans som man blev glad av. Det jag verkligen gillade  med den här boken var hur bra författaren beskrev karaktärerna. Särskilt Saga och lärarna. Man kände riktigt hur de bildades två grupper, där Saga ledde i den ena och killarna i den andra. Man ville kämpa med i det där lilla kriget och göra som en självklarhet att det var Saga som skulle vinna.
Det här var en bok som jag tycker alla ska läsa!

Signe går i nian och är femton år. Hon är inte tuff, snygg eller pratsam. Med andra ord, hon är en nörd. Tillsammans med sina nörd-kompisar sitter hon tyst och gör sig osynlig. Det är Mimi som är drottningen i klassen och Ludde är kungen. De har sina tuffa kompisar som de går med på rasterna. Men i klassrummet är det killarna som regerar. En dag kommer det en ny tjej till klassen. Hon heter Saga och är stark. Hon blir tjejernas räddning och killarnas hot. Klassen förändras och ingenting blir som förut. Saga visar sig osårbar och tjejerna ser på henne med nyfikenhet och beundran. 
Saga är tusen gånger starkare än tjejerna...

Det här var ett verklighetstroget vardagsäventyr som visade vad styrka kunde innebära. Jag vill särskilt rekommendera den till dem som vill läsa något nytt, men ändå bra. Suveränt skriven!
Den här boken kommer jag inte glömma i första taget!